Sveriges största tidning om konferenser och möten

Värdet av obehöriga på spåret

För en tid sedan åkte jag tåg i princip varje dag under en hel vecka. Tre gånger drabbades vi av förseningar. Att tågen ofta är sena har nog få missat, och de huvudansvariga är högst troligen SJ och Banverket. Men dessa tre tillfällen var det någon annan som bar ansvaret, närmare bestämt ’Obehöriga på spåret’. Det innebär, som det låter, att personer som inte har där att göra befinner sig på spåret. Tydligen personer, av olika skäl, väljer att uppehålla sig vid eller korsa spåret utanför de markerade övergångarna, utan att ta hänsyn till de möjliga konsekvenserna. Den uppenbara är så klart att de riskerar livet. Jag kan bara tänka mig hur en lokförare måste känna om något skulle hända.  

Att springa runt på spåret har också ett värde, och inte ett positivt sådant. Ett fullt tåg med 350 personer som blir en halvtimme försenade innebär, låt oss anta att timvärdet är 500 kr/person, en förlust på nästan 90 000 kr. Dessvärre är det ju inte bara ett tåg som drabbas; redan vid fem tåg är vi uppe i 500 000 kr. Jag är rätt säker på att spårspringaren inte tänker på vad deras springande kostar. 

För de flesta av oss som arbetar med försäljning är dylika uträkningar en del av vardagen. Vi behöver visa för kunden vad de sparar eller vinner jämfört med vad vår lösning kostar. 

Om fler började räkna på vad deras agerande kostar eller bidrar med, skulle vi se en stor förändring. Tänk på kollegan som alltid är fem minuter sen och låter 10 personer vänta. Det slösar bort nästan en timme; sker det varje vecka blir det en förlorad arbetsvecka per år. 

Omvänt tror jag många skulle må bra av att förstå vilket värde de tillför. Att värdera sitt bidrag kan öka ens motivation och känsla av mening. Tänk på hur mycket pengar du har dragit in till din arbetsgivare idag. Hur mycket tid, det vill säga pengar, har era kunder sparat i sina liv tack vare er tjänst? Tar vi det ett steg till, hur mycket värde har de skapat på den tiden? 

Jag kan nästan höra någon tänka ’men pengar är väl inte allt’. Absolut inte, jag instämmer till fullo, men pengar är ett sätt att kvantifiera och göra saker mer greppbara. Tänk tanken att spårspringarna skulle få betala det verkliga värdet de kostar i böter. Jag är säker på att några fler skulle tänka sig för innan de springer runt på spåret. 

Att förstå värde, både i monetära och icke-monetära termer, hjälper till att skapa mer ansvarsfulla och medvetna människor. Det handlar inte bara om att undvika negativa konsekvenser, utan också om att uppskatta och maximera positiva bidrag till vår gemensamma välfärd. 

Tänk vad mycket som skulle bli bättre om alla började reflektera över det värde vi tillför och det pris vi, direkt eller indirekt, får andra att betala. Tänk vad mycket som skulle bli bättre om fler agerade utifrån den insikten.